Så här kan en förfrågan se ut
“Vi ville sänka energibehovet för varmvatten i en förskolebyggnad och samtidigt använda takytan bättre. Det behövdes en solfångaranläggning som fungerade ihop med befintligt värmesystem och som kunde anpassas till byggnadens drift under vardagar.”
Så installerades solfångaranläggningen på förskolan Lunden i Bergsjön
En komplett solfångaranläggning färdigställdes för förskolan Lunden i Bergsjön med fokus på produktion av tappvarmvatten under stora delar av året. Arbetet utfördes på en låglutande takyta där infästningar, rördragning och teknikrum behövde anpassas till en befintlig byggnad med pågående verksamhet. Anläggningen dimensionerades för att bidra till varmvattenförsörjningen utan att störa det ordinarie värmesystemets drift, och hela installationen planerades i etapper för att begränsa ingrepp i dagliga lokaler.
Takytan mättes in först och bärigheten kontrollerades innan montaget påbörjades. Därefter monterades solfångarfältet med skensystem i aluminium och rostfria infästningar som anpassades till takets uppbyggnad. Rörstråken drogs samlat genom takgenomföring med tätning som anpassades till befintligt tätskikt, och nere i teknikrummet anslöts anläggningen till ackumulatortank, pumpgrupp och styrning. Resultatet blev en sammanhållen lösning där solvärmen kunde prioriteras när instrålningen var tillräcklig och där ordinarie uppvärmning tog över när behov uppstod.
Takmontage med hänsyn till tätskikt och snölaster
Solfångarna placerades i två rader för att få ett jämnt flöde och korta rörvägar över taket. Den sammanlagda aktiva ytan uppgick till 18 m², fördelad på sex plana solfångarpaneler. Infästningarna fördelades över bärande punkter och kompletterades med tryckfördelande underlägg för att inte belasta tätskiktet punktvis. Lutningen hölls inom ett intervall som gav god avrinning och stabil vinterdrift, och avstånd lämnades mot takbrunnar samt servicegångar för framtida tillsyn. Eftersom byggnaden användes dagtid lades de mest störande momenten tidigt på morgonen, särskilt borrning och genomföringar.
Rördragning, glykolkrets och styrning
Mellan tak och teknikrum drogs förisolerade kopparledningar för solkretsen. Ledningarna försågs med UV-beständig ytbeklädnad på de delar som låg ovan tak och kompletterades med avstängningsventiler, avluftare och säkerhetsutrustning i teknikdelen. Solkretsen fylldes med glykolblandning anpassad för frostskydd, och flödet justerades efter fältets storlek för att undvika både låg verkningsgrad och onödigt höga pumphastigheter. Styrutrustningen kopplades mot givare på solfångarfält och tank så att laddning startade vid tillräcklig temperaturskillnad. Elanslutning och inkoppling utfördes med hänsyn till Elsäkerhetsverket, och kabeldragningarna separerades från heta rördelar i teknikrummet.
Anpassningar i teknikrummet och provdrift efter installationen
I teknikrummet fanns redan värmeutrustning med begränsade fria ytor, vilket gjorde placeringen av pumpgrupp och expansionskärl extra viktig. Väggfästen sattes om för att skapa serviceutrymme framför ventiler och mätpunkter, och rören märktes upp för att underlätta framtida drift och underhåll. Ackumulatortanken kompletterades med anslutningar för laddning från solkretsen, och temperaturgivare placerades på nivåer som gav stabil styrning även vid varierande tappning under dagen.
Täthet, injustering och kontroll
Efter färdig montering tryckprovades kretsen och hölls under kontroll innan isoleringarna slutmonterades runt de sista kopplingspunkterna. Luft drevs ur systemet stegvis för att undvika cirkulationsstörningar vid uppstart, och flödet finjusterades när anläggningen nådde arbetstemperatur. Takgenomföringarna kontrollerades särskilt efter första regnet. Arbetet anpassades till BBR där byggnadens tekniska egenskaper påverkades, och montage- samt installationsdelar utfördes med produkter och lösningar som följde tillämpliga SS-EN för solvärmekomponenter.
Den färdiga anläggningen gav ett tydligt tillskott till varmvattenproduktionen under solrika perioder och avlastade den ordinarie energiförsörjningen. Takytan fick en enhetlig uppställning utan onödiga korsande rördragningar, och teknikrummet lämnades med åtkomliga servicepunkter. För en byggnad som används av många varje dag blev den viktigaste effekten en driftlösning som fungerade tyst, stabilt och utan att ta extra utrymme i verksamhetslokalerna.
Liknande arbeten med solfångare på större byggnader
Projekt med solfångaranläggningar på skolor, förskolor och andra verksamhetsbyggnader brukade omfatta både takarbete och anpassningar i befintliga teknikutrymmen. Ofta behövde anläggningen kopplas mot varmvattenberedning eller ackumulatortank på ett sätt som passade byggnadens driftmönster, särskilt där belastningen var hög på vardagar och lägre under helger.
Förutsättningarna styrdes vanligtvis av taktyp, lutning, tillgängliga schakt och hur mycket plats som fanns runt rör, ventiler och styrutrustning. I den här typen av arbeten ingick därför ofta inmätning, kontroll av infästningspunkter, isolering av utvändiga ledningar och efterföljande injustering så att anläggningen gav rätt effekt utan onödiga värmeförluster.
- ✓ Inmätning av takyta och placering av solfångarfält
- ✓ Infästning med hänsyn till tätskikt och bärande konstruktion
- ✓ Dragning av isolerade rör mellan tak och teknikrum
- ✓ Inkoppling mot tank, pumpgrupp och styrsystem
- ✓ Provtryckning, luftning och injustering vid driftsättning
Står du inför ett liknande arbete?
Beskriv projektet i formuläret här intill så hjälper vi dig vidare med en liknande solfångarinstallation.